Categorías
svenska upprop

Om vi slutade utvinna fossila bränslen?

Mindre klimatförändringar. Mer miljörättvisa. Det brinnande trädet, är ett broderi av Cristina Arizmendi, Bolivia, med grafisk design av @viri_jimenezdg.

Denna text publicerades för första gången i sociala medier, den 24 september 2021.

Vad skulle hända om all utvinning av fossila bränslen upphörde?

Om all oljeutvinning upphör med start den 31 december? Skulle det vara värre än pandemin som tvingade oss att stanna inomhus samt begränsa våra liv under 18 månader, eller mer? Se det här som en generalrepetition.

Utan fossila bränslen skulle det uppstå olägenheter. Du skulle till exempel inte kunna använda din bil. Men stoppa inte din fantasi där: efter två till fyra veckor utan bil, skulle du röra dig till fots och på cykel. Du skulle inte längre bli påkörd av lastbilar på motorvägen. Strömmar av cyklister skulle passera dig. Du skulle välja skolor och söka jobb i närheten av av ditt hem eller välja att studera eller arbeta online med hjälp av förnybar energi. Du skulle se till att det som betyder något för dig finns där du bor.

Efterhand, och som månaderna går, skulle artiklar gjorda av engångsplast bli dyrare. Vi skulle sluta tillverka onödiga saker av plast för att spara de minimala reserver av råvaror som fanns. Allt skulle återvinnas för att kunna tillgodose behovet av nödvändiga medicinska förnödenheter.

Långdistanstransporter skulle inte längre vara billiga. Lokal och mångsidig produktion skulle behöva stimuleras på nytt. Det skulle finnas mycket mindre gödningsmedel – som också är gjort av petroleumderivat – och jordbruket skulle vara tvunget att bli ekologiskt. Luften skulle vara ren. Vi skulle ha slutat bidra direkt till den globala uppvärmningen. Vi skulle ha en möjlighet att inte överskrida 1,5 gradersmålet. Människor skulle vara friskare av att röra sig mycket, och ofta, till fots och på cykel. Kanske skulle vi använda hästar i stan igen…

Skolstrejk för klimatet startade i augusti 2018 med @gretathunberg som ensam satte sig utanför riksdagshuset i Stockholm för att väcka uppmärksamhet om klimatkrisen. Man kan, men behöver inte vara barn eller student för att höja rösten. Vi måste alla delta. Hemifrån, på gatorna, med ord, med stygn, med sinnet.

När mer än 3,5% av ett lands befolkning är villiga att agera efter sin övertygelse – gå ut på gatorna, skriva brev, prata med myndighetspersoner och politiker, sätta upp broderade installationer – har den fredliga, sociala rörelsen som uppstår, en positiv och bestående inverkan på samhället och de uppnår faktiskt sina mål. Lyssna gärna på detta TED-föredrag av Erica Chenoweth för att veta mer om det.

Fear and loathing, Erica Chenoweth
Varför civilt motstånd fungerar: Why civil resistans works. Erica Chenoweth, Maria J. Stephan, Columbia University Press, 2012.

I denna studie av såväl våldsamma som och fredliga sociala rörelser drar Erica Chenoweth och María Stephan slutsatsen att fredliga rörelser med aktivt stöd från mer än 3,5 % av befolkningen alltid uppnår sina mål.

Vi söker dig för att tillsammans nå 3,5 % av befolkningen!

Klarar vi inte av att stoppa utsläppen av växthusgaser fort, kommer vi att passera 1,5 gradersmålet under de kommande 15 åren och då passerar vi troligtvis nivåer som kommer att bli mycket svåra att häva.

Vi vet inte exakt vilka konsekvenserna kommer att bli, men vi upplever redan oregelbundna och oförutsägbara regn och torrperioder, som leder till översvämningar, jordskred, skogsbränder, kraftigare orkaner och dödsfall. Vi är tvungna att visualisera ett bättre och mer konstruktivt alternativ till den nuvarande situationen.

Om utvinningen av fossila bränslen skulle stoppas, så skulle det bli en svår början, eftersom vi är så vana vid den energi och hastighet fossilbränsle ger oss. Men tänker vi efter, så skulle vi alla förmodligen få mycket bättre fysisk och psykisk hälsa, om samhället som helhet gick i en lugnare och långsammare takt.

Det skulle vara svårare att resa utomlands, att göra långväga resor, men notera att endast 18 % av världens befolkning har någonsin satt sin fot på ett flygplan. De flesta av oss skulle inte känna skillnaden. Hur som helst, skulle den förnybara energisektorn få mycket mer fart och solcellsdriven kollektivtrafik skulle växa fram på kort tid. Ett tåg drivet med solenergi från Eldslandet (Argentina, Chile) till Anchorage i Alaska? Transsibiriska järnvägen skulle då kännas liten…

De huvudsakliga förändringarna, tillsammans med förändringar på medellång sikt, skulle vara positiva. Det svåraste skulle vara anpassningen och övergången. Tänk nu på hur det skulle bli, om alla länder förberedde sig för det ögonblick när all oljeutvinning upphör? Hur skulle vårt liv se ut idag om vi visste att oljan skulle ta slut om 14 månader? Vi måste förbereda oss för den verkligheten.

Fråga dig själv – som en handling av motstånd och envis optimism – och föreställ dig framtiden.

Vad tror du skulle kunna ske? Gå på djupet i dina tankar. Stanna inte vid den första impulsen att tänka på vad du inte skulle ha eller kunna göra. Tänk istället på vilka positiva saker och skeenden som skulle kunna komma dig till mötes.

Läs gärna mer på sidan som berättar om vår envisa optimism.

Envis optimism

Med det brinnande trädet, som du såg i inledning av denna artikel, vill vi säga:

Om det inte fanns ändlösa oljereserver, skulle det inte vara någon idé att bränna Amazonas djungel för att plantera palmolja och sojabönor och föda upp boskap för den internationella marknaden.

Broderi av Cristina Arizmendi, Bolivia, med grafisk design av @viri_jimenezdg.